En utredare ges i uppdrag att analysera vilka eventuella författningsändringar som krävs vid en svensk anslutning till ett antal avtal inom Nordatlantiska fördragsorganisationen (Nato) som rör militär verksamhet. I uppdraget ingår även att se över vilka författningsändringar som ett medlemskap i Nato bör medföra för att möjliggöra ett effektivt deltagande från svensk sida och ett ändamålsenligt stöd från Nato och dess medlemsstater. Uppdraget ska senast den 15 december 2022 delredovisas i fråga om de angivna avtalen med Nato, med eventuella författningsförslag. Uppdraget ska i övriga delar slutredovisas
senast den 15 augusti 2023. […]
Genom de ändringar som har gjorts i svensk rätt för att Sverige ska uppfylla sina åtaganden enligt PFF SOFA och det kompletterande tilläggsprotokollet har svensk lagstiftning anpassats till de materiella regler som följer av Nato SOFA och Parisprotokollet. Ett medlemskap i Nato kan dock medföra att ytterligare justeringar behöver göras. Det behöver därför analyseras vilka eventuella författningsändringar som kan krävas. En motsvarande analys behöver göras av värdlandsstödsavtalet. Vidare behöver avtalen om informationssäkerhet och immaterialrätt på försvarsområdet analyseras ur ett rättsligt hänseende. Det finns även skäl att, utöver de avtalsrelaterade frågorna, se över vilka andra författningsändringar som ett medlemskap i Nato bör medföra i syfte att möjliggöra ett effektivt deltagande från svensk sida. Det kan t.ex. röra sig om Försvarsmaktens deltagande i operationer ledda av Nato eller dess medlemsstater, utländska militära enheters tillträde till svenskt territorium, personalrelaterade frågor och frågor om offentlighet och sekretess. Vidare bör en översyn göras i syfte att möjliggöra ett ända[1]målsenligt stöd från Nato och dess medlemsstater. Det kan t.ex. röra militär luftfart, förhandslagring av materiel och utländska militära enheters skydd och bevakning av egen personal, materiel eller förläggningsplats. Läs direktivet