Erdogan-dockan, koranbränningar och kravet på att Sverige ska lämna ut 130 individer är vedträn i ett större spel. De är inte Turkiets främsta anledning att förhala Sveriges Natoansökan, enligt Aftonbladets källor. Orsaken handlar snarare om Nato i stort och försvarsalliansens syn på kampen mot terrorism.
Att Turkiet ännu inte har ratificerat Sveriges Natoansökan har lite att göra med just Sverige – och desto mer att göra med att den turkiska regimen inte alls är nöjd med Natos övergripande syn på terrorhotet.
Det säger flera av varandra oberoende källor med insyn i Natoarbetet, till Aftonbladet. Hotet från terrorgrupper är för Turkiet nästan lika stort som hotet från Ryssland är för exempelvis de baltiska länderna.
I Natos strategiska koncept 2022 – som beskriver Natos värderingar, uppgifter och mål – framgår att Ryssland är Natos största och mest direkta säkerhetshot. Terrorgrupper omnämns också som hot och har stått med i det strategiska konceptet i många år. Det har sitt ursprung i och med terrorattackerna i USA 11 september 2001, det globala kriget mot terrorism och kriget i Afghanistan.
Turkiet har sedan 1980-talet utkämpat en långdragen och blodig konflikt mot terrorstämplade PKK och andra grupperingar i regionen. I Turkiets huvudstad Ankara ligger också Natos expertiscentrum för arbete mot terrorism och Turkiet är, enligt Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), avgörande för Natos underrättelseinhämtning. […]
– Om frågan om terrorgrupper som säkerhetshot plockas upp i större omfattning inom Nato skulle det bli ett bevis för Turkiet att deras prioriteringsområden reflekteras även i alliansens strategiska arbete. Detta är viktigt både för Turkiets status inom alliansen, men även inrikespolitiskt eftersom det visar för befolkningen att satsningarna på Nato och kontraterrorism ger effekt, säger Marianna Serveta, analytiker specialiserad på Turkiet, Mellanösternprojektet, FOI. Läs artikel