Angela Merkels markering mot Donald Trump öppnar för ett utrikespolitiskt skifte. Det anser många bedömare.
– Sverige skulle kunna vara en drivande partner när det krävs att EU-samarbetet ökar, säger Mats Karlsson, direktör vid Utrikespolitiska Institutet.
Angela Merkels tal i München gav eko i hela världen. Den tyska förbundskanslerns tolkning av den senaste tidens händelser kom strax efter att Donald Trump återvänt till Washington efter sin första utlandsresa som USA:s president. Flera bedömare anser att den utrikespolitiska sprickan vidgats dramatiskt.
– Hon uttryckte sig i plural. Därför får man anta att Merkels fastläggande av en ny riktning gäller även Storbritannien efter brexit. Storbritannien trodde att man gjort något taktiskt smart, men i själva verket har man hamnat på fel sida av historien, säger Mats Karlsson, högste chef på UI…
Han menar att Sverige kan dra nytta av den spricka som uppstått i utrikes- och säkerhetspolitiken och försvagningen av den transatlantiska länken:
– Det här är en möjlighet för Sverige. Vi måste förbereda oss på en annan tid som definierats sedan andra världskriget. Europas ledarskap måste kliva fram och definiera situationen. Vad vill Sverige göra? Frågan gäller även ett land som Finland, säger Mats Karlsson, som fäste sig vid en annan sak från helgens G7-möte på Sicilien:
– Alla hade förväntat sig att Donald Trump skulle säga något om Natos kapitel 5 (från 1949), vad gäller ömsesidiga försvarsförpliktelser vid eventuella angrepp. Men Trump som ledare vill inte uttrycka den förpliktelsen i fördragsordningen, konstaterar Mats Karlsson. Läs artikel