I höst är det 50 år sedan IB-avslöjarna Peter Bratt och Jan Guillou greps och åtalades. I artiklar publicerade i Folket i Bild/Kulturfront under våren och början av hösten 1973 hade de avslöjat att Sverige hade en hemlig underrättelse- och säkerhetstjänst, IB. Förutom att skicka ut agenter till andra länder för informationsinhämtning sysslade IB även med att, i strid med lag, spana på vänstergrupper och fackföreningar.
Som regel är det ju bara utgivaren av en tidning som kan ställas till svars för påstått brottsligt innehåll i tidningen. Då prövas målet av en jury. Varken Bratt eller Guillou var utgivare för FiB/K. När de dömdes för spioneri i januari 1974, tillämpade tingsrätten emellertid en undantagsbestämmelse i tryckfrihetsförordningen (TF) 7 kapitlet 3 §. Denna öppnade för att i vanligt brottmål – utan jury således – döma en meddelare, som genom att lämna uppgifter till tidningen hade gjort sig skyldig till ett grovt brott mot rikets säkerhet. Bratt och Guillou ansågs ha intagit ställning av meddelare. Läs artikel