Utrikesministeriet har den 3 november 2022 begärt ett utlåtande av landskapsregeringen om utkastet till regeringens proposition till riksdagen om godkännande och sättande i kraft av nordatlantiska fördraget och avtalet om status för Nordatlantiska fördragsorganisationen, nationella representanter och organisationens internationella personal. […]
Ställningstagande i regeringens proposition konstateras att Finlands anslutning till Nato-fördraget inte påverkar Ålands ställning utifrån internationella överenskommelser. Landskapsregeringen önskar att texten skulle förtydligas på följande sätt: […] att Finlands anslutning till Nordatlantiska fördraget inte påverkar Ålands ställning utifrån internationella överenskommelser eller Ålands etablerade folkrättsliga status. I anslutningsdiskussionerna till Nato som hölls den 4 juli 2022 i Bryssel har Finland fört fram att Åland är en del av Finlands suveräna territorium och i enlighet med bestämmelserna i Nato-fördraget är Finland berett att försvara Ålands neutralitet med nödvändiga åtgärder.
Landskapsregeringen anser det viktigt att det klart framgår av propositionen att utrikesminister Pekka Haavisto i Finlands inledningsanförande under anslutningsdiskussionerna lyfte upp Ålands folkrättsliga ställning samt att det inte framfördes några invändningar i anslutning till Ålands folkrättsliga ställning. Utrikesministerns inledningsanförande har bifogats till anslutningsdiskussionernas protokoll som förblir i Natos arkiv.
Enligt artikel 8 i Nato-fördraget kan en Nato-medlemstat inte behålla eller binda sig till nya avtal som skulle strida mot Nato-fördraget. I propositionen redogörs för de avtal som reglerar Ålands särställning. Landskapsregeringen anser att det av texten i propositionen också borde framgå att demilitariseringen och neutraliseringen har en regional europeisk sedvanerättslig status. Avtalen om Åland hindrar inte Finland från att ansluta sig till Nato[1]fördraget och de strider inte mot Nato-fördraget, inklusive dess artikel 5. I propositionen sägs att ”Krisresiliens är en viktig del av Natos avskräckning och försvar. Verksamheten innebär inte behörighetsöverföringar eller lagstiftningseffekter men informationsgång mellan statsrådet och Ålands landskapsregering är viktigt.” Landskapsregeringen konstaterar att då det gäller frågan om huruvida lagtingets bifall ska inhämtas är det inte relevant huruvida Nato-fördraget medför krav på lagstiftning. Det har inte heller betydelse för bedömningen huruvida behörighetsöverföring sker i form av att beslutandemakt överförs. Bedömningen av huruvida lagtingets bifall krävs görs enbart utgående från om Nato-fördraget reglerar sådant som faller inom landskapets lagstiftningsbehörighet. Läs protokollet