Fråga: Hur noga följer ryssarna den svenska Nato-debatten? Vi hörde ju här att dom har säkert sin åsikt redan klar.
Sven Hirdman: Jag tror att dom följer den noga därför att Sverige ligger nära de ryska kärnormrådena. De följer debatten både i Sverige och i Finland och det har dom gjort länge. De har sina ambassader och sina militärattachéer. Det här är en viktig fråga och det är ju så att för Nato-frågan i Sverige är synen på Ryssland helt avgörande. Om man tror att Ryssland är som Nazityskland och kommer och vilja och att ha möjligheter att anfalla Nato-länder och andra så bör Sverige så fort som möjligt söka stöd hos Nato. Men om man är övertygad som jag att det finns inga sådana ryska avsikter, att dom är så upptagna av sina egna problem att dom kommer inte att riskera sin egen existens i ett storkrig med Nato och USA. Det som händer i Ukraina och så vidare det är följder av Sovjetunionens upplösning och då blir det ett annat bedömningsläge. Det är min främsta synpunkt.
Fråga: Hur uppfattas då de här förändrade tongångarna i Sverige? Hur ser man på att Sverige ändå långsamt närmar sig Nato?
Sven Hirdman: Det här med perceptionen är väldigt viktigt. Sittande regeringen säger att man inte har för avsikt att ta in Sverige Nato. Men det är klart att det som sker kring samarbetet med Nato som det här förestående värdlandsavtalet som kommer att tas av riksdagen nästa år, allt det ger ju så att säga misstänksamma, skeptiska anti-Nato-ryssar vatten på sin kvarn och de säger att detta är ett steg att leda in Sverige i Nato. De ser det då från sina utgångspunkter. Jag säger inte att de har rätt i det men det är som dom ser det. Det leder till att det blir ett mera spänt läge om Sverige och Finland kommer in i Nato. Då kommer de här konfrontationslinjerna mellan Nato och Ryssland, som upprustar med massor av militärövningar och med Nato som har en närvaro i Östersjön som man inte hade under det kalla kriget, att leda till incidenter och misstänksamhet och det kommer att vara skadligt för Sverige. Så det har definitivt en påverkan på den ryska synen på Sverige.
Fråga: Som läget är nu – uppfattar Ryssland den svenska alliansfriheten som trovärdig?
Sven Hirdman: Det är en svår fråga att svara på. Jag tror själv att om vi formellt är medlemmar av Nato eller inte, om vi formellt är underkastade artikel 5 eller inte, det har sin betydelse. Nu skiljer sig Sverige och Finland från de andra länderna. Är vi medlemmar av Nato och om det mot all rimlig reson ändå skulle bli ett krig i Europa mellan Nato och Ryssland även om det skulle uppstå så blir vi med en gång indragna. Är vi inte medlemmar blir situationen som under andra världskriget när vi var mellan Hitlertyskland och Sovjetunionen och vi lyckades klara oss utanför kriget.
Fråga: Karlis Neretnieks , vilken är din bild uppfattar Ryssland redan Sverige som en slags inofficiell Nato-medlem?
Karlis Neretnieks: Ja, det är jag helt övertygad om.
Fråga: Vad ser du för tecken på det?
Karlis Neretnieks: Se bara på det ryska agerandet mot Sverige när det gäller kränkningar och övningar som mycket väl skulle kunna innebära att man ger sig på svenskt territorium och sedan skall vi inte minst uppmärksamma den ryska retoriken när det gäller Sverige. När ryska generalstabschefer visar kartor där Sverige är en del av skall vi kalla det operationsområde som man eventuellt skulle kriga på om det skulle bli en konflikt i östersjöområdet.
Fråga: Ett problem är att Sverige inte klarar av att försvara vårt territorium mot ett angrepp mer än någon vecka. Det hävdade i alla fall tidigare ÖB utan hjälp utifrån. Vilka krav skulle Nato ställa på Sverige då om vi ansökte om medlemskap?
Karlis Neretnieks: Det viktigaste kravet är att vi samordnar vår planering. Det är det allra viktigaste. Det här att Nato skulle kräva avsevärt höjda försvarsanslag är en skröna. De flesta Nato-länder ligger under Nato-målet 2 procent av BNP.
Fråga: Och Sverige ligger nu på cirka 1.1 % av BNP.
Karlis Neretnieks: Ja och det är alldeles för lågt oberoende om vi är med i Nato eller inte. Däremot det som är väldigt viktigt oberoende av vilka försvarsanslag vi har, om det är 1, 1.5 eller 2.0 %, det är att vore vi medlemmar i Nato skulle den satsningen vi gör bli oändligt mycket effektivare. För att ta ett litet exempel. Det svenska flygvapnet måste idag försöka lösa både försvarsuppgifter och attackuppgifter. Vore vi med i Nato skulle man kunna göra en bodelning till exempel så att Nato tog över attackuppgifterna och bekämpa i Östersjön.
Fråga: Då skulle den svenska försvarsförmågan bli betydligt starkare. Sven Hirdman, finns det inte en poäng i det eller hur vill du att det skall lösas om vi inte är med i Nato då vi har en bristande försvarsförmåga?
Sven Hirdman: Vi har en sämre försvarsförmåga nu än under det kalla kriget. Det beror dels på den förändrade säkerhetspolitiska utvecklingen som har blivit allvarlig. Det beror också på den tekniska utvecklingen. Vårt fasta försvar kan slås ut av precisionsvapen från långt håll. Vi måste, oavsett om vi är med i Nato eller inte, stärka och göra om vårt försvar. Jag är helt på den linjen.
Fråga: Men fram till dess? Då står Sverige ganska naket?
Sven Hirdman: Jag tror alltså inte att det finns någon krigsrisk. Jag tror att den ”röda linjen” mellan Nato och Ryssland fungerar. Sedan en annan sak. Det allvarligaste är egentligen det spända läget mellan öst och väst. Det är otrevligt för oss och det är otrevligt för Finland. Sverige borde inrikta sina ansträngningar på att minska spänningarna i Östersjöområdet.
Fråga: Till sist, Karlis Neretnieks, under det kalla kriget fanns det ju två block som dominerade Europa, Warszawapakten och Nato. Nu börjar det mer och mer likna ”Ryssland mot rasket”. Är det bra, att Ryssland blir så isolerat?
Karlis Neretnieks: Nej, men dom har själva försatt sig i den situationen.
Fråga: Vad säger du Sven Hirdman, finns det ett problem där?
Sven Hirdman: Det finns ett problem där. Problemet är just avsaknaden av dialog. Man talar förbi varandra och man talar inte alls med varandra. Och det är farligt!
Utskrift från programmet av Lars-Gunnar Liljestrand. Programmet går att lyssna på här.