2010 blev värnplikten vilande men redan 2014 beslutade regeringen att kalla in värnpliktsutbildad personal till repetitionsutbildning och under 2018 påbörjades återigen utbildning av värnpliktiga i Försvarsmakten efter åtta års uppehåll.
Alla riksdagspartier är positiva till den återupptagna värnplikten. Socialdemokraterna har nyligen öppnat för att öka antalet som kan utbildas med plikt från 4 000 personer till 8 000 per år. Moderaterna anger också att antalet värnpliktsutbildade ”bör på sikt gå emot 8 000 per år” under försvarsperioden 2026-2030. Kristdemokraterna vill tredubbla antalet värnpliktiga från dagens 4 000 till 12 000. Centerpartiet betonar att det i grunden vill se en personalförsörjning som baseras på frivillighet men står bakom plikten eftersom ”omvärldsläget och försvarets rekryteringsbehov gör det nödvändigt”. Liberalerna står bakom den återinförda värnplikten men vill aktivt arbeta för att maximera antalet frivilligt sökande.
Vänsterpartiet säger sig vilja att värnplikten även ska kunna omfatta ”civil tjänstgöring för brandbekämpning och katastrofberedskap”.
Sverigedemokraterna vill att alla unga män och kvinnor ska mönstra och samtidigt genomgå en tredygnskurs för att få kunskaper om överlevnad och en första kontakt med uniform och personlig soldatutrustning. Läs artikel
Se även enkät gjord av alliansfriheten.se om partiernas syn på territorialförsvar och allmän värnplikt.