Den 13 maj ska regeringens analysgrupp med riksdagspartierna rapportera sina resultat och det är mycket viktigt att de måste sträva efter största möjliga öppenhet.
Säkerhetspolitiska beslut får effekt över lång tid. Bedömningar behöver därför innefatta vad som kan ske på tio års sikt eller mer. Rysslands brutala krig mot Ukraina, hot mot Sverige, och oacceptabla krav när det gäller europeisk säkerhet står naturligtvis i fokus nu. Det gäller ändå att också analysera andra möjliga kriser. Sveriges handlingsfrihet med eller utan ett Natomedlemskap är en central fråga. […]
Vad gäller Natobaser i Sverige är det inte givet att Sverige kan göra som Norge eller Danmark med ensidiga förbehåll. Situationen är annorlunda i dag och särskilt om Finland blir Natomedlem kan det finnas skäl för alliansen att ha permanent militär här. Detta kan även gälla kärnvapen. Analysgruppen behöver vara tydlig om önskvärdheten och möjligheterna till sådana förbehåll.
Effekterna av Natos ömsesidiga försvarsgarantier måste beskrivs öppet, både vilket skydd de egentligen ger jämfört med nuläget, och de reella möjligheterna att säga nej till svensk krigföring utomlands utan att vi själva blivit angripna. Sådant kan ske redan genom dagens samarbeten och kan vara rätt, men det är viktigt att den fulla dimensionen av att ingå i Natos försvarsplanering för snabb respons beskrivs. Att exempelvis sända svenska stridsflygplan i krig på andra sidan Östersjön skulle snabbt leda till motattacker mot vårt land. […]
Bäst från demokratisk synvinkel vore att vänta med ett beslut till i höst. Det skulle också ge det socialdemokratiska partiet möjlighet att låta en extrakongress besluta i en fråga där partiprogrammet är tydligt om den militära alliansfrihetens vikt.
Ett brådstörtat beslut om att söka Natomedlemskap kan få allvarliga återverkningar på tilltron till vårt demokratiska system, om inte de ansvariga gör allt som är möjligt för en allsidig diskussion. Läs artikel