Roger Richtoff (sd):
Med den här värnpliktsutredningen – nu kommer jag till min fråga, herr talman – finns det anledning att tro att man kommer att ligga på ungefär 4 000 värnpliktiga. De är avsedda att fylla upp ett krigsförband. Det kan kanske vara 4 500, jag vet inte. På sikt skulle det kanske gå upp till 8 000. Men i Sverigedemokraternas politik vill vi öka antalet krigsförband. Det krä ver ett mycket större antal värnpliktiga. Det ligger i vår målbild att ha ett mycket större antal värnpliktiga. Vad ska vi ha dem till? Jo, bland annat vill vi ha dem till att kunna avkasta för att behålla ett bra hemvärn, herr talman. Hemvärnets personal måste ju komma någonstans ifrån, och den kommer från värnpliktiga. Man behöver ta hänsyn till detta vid de kommande besluten, så att man inte låser fast sig vid i första hand värnpliktiga från brigader. Nu har man dragit in även Moderaterna, som också, om än motsträvigt, har förstått att det behövs värnpliktsutbildning. Det kommer ett sådant beslut. Min fråga till Daniel Bäckström är: Hur ser du på att ta höjd för – som det så populärt heter – att ta in så pass många värnpliktiga att man kan bemanna även tjänster i det civila försvaret, i brandkårer och så vidare, och klara avkastningen till hemvärnet?
Mattias Ottosson, s:
Det beslut som vi nu har tagit innebär ju att vi för första gången försöker vända kurvan för svenskt försvar. Jag tror att jag tillhör den sista kullen som ryckte in och gjorde värnplikten i början av 1990-talet, när vi fortfarande satsade fullt ut. Sedan dess har det skett en nedmontering. Jag behöver inte kritisera mina föregångare för det, även om jag kanske inte tycker att man skulle ha gjort som man gjorde då. Så visst, det sker någonting nu som ett stort antal partier står bakom.