USA ligger längst fram när det gäller prövningar. EU utfärdade ett så kallat screening-direktiv 2019, här tillhör Frankrike och Tyskland dem som kommit längst. I Sverige tog utrikeshandelsminister Anna Hallberg och inrikesminister Mikael Damberg i måndags emot betänkandet ”Granskning av utländska investeringar”. Förvärv ska kunna prövas av bolag med säte i Sverige ”vars verksamhet eller teknologi har betydelse för säkerhet eller allmän ordning”. […]
Utredaren framhåller att granskningssystemet ska fokusera på de skadliga investeringarna och inte vara mer ingripande än nödvändigt för att skydda svenska säkerhetsintressen. Begreppet ”nödvändigt” är centralt här, man vill inte slå brett och riskera att investeringarna minskar. Det är bra, men det kan bli svårt att göra gränsdragningar.
Exempelvis ”infrastruktur” är ett vitt begrepp. Det omfattar vägar, broar, tågräls, avfallshantering, vatten, övervakningssystem, flygplatser, telekommunikation, kanske även bussar och tåg. Väldigt många typer av teknik kan användas i vapen utan att vapnen är det primära användningsområdet, är det ändå krigsmateriel? Personbilar innehåller högteknologi. […]
Nationell säkerhet lär även fortsättningsvis ställas mot fri handel. Det är då viktigt att Sverige fortsätter att värna utländska investeringar, så att inte protektionismen tillåts växa som en konsekvens av det ökade säkerhetstänkandet. För vi skulle vara en av de stora förlorarna, Sverige är inte bara den tionde största mottagaren av utländska investeringar, vi är också den elfte största investeraren globalt. Läs ledaren