Tidigare hade utrikesdepartementet, med minister och tjänstemän, en hög status och var tongivande i regeringen.
Margot Wallström förklarade vid en tidigare folk-och försvarskonferens att det var osannolikt att Sverige skulle kunna bli ett militärt förstahandsmål för Ryssland.
Numera styr försvarsdepartementet, med minister och tjänstemän, Nato-lobbyister och svensk krigsindustri både utrikes- och försvarspolitiken.
Kalla kriget har målats upp igen och Ryssland är det stora hotet. Efterkrigstidens hegemon USA, med en förskräckande lista över undergrävande verksamhet i andra länder, statskupper, militära interventioner och blodiga krig, ses som den trygga hamnen.
Man tar sig för pannan. Förr gällde alliansfrihet, nu tycks det motsatta gälla. Hur har denna totala förändring kunnat ske? Läs artikel